www.facebook.com/Slaveriet/
Second Class Kids
Bara det att Bjurre är tillbaka får mitt Asta Kask-marinerade hjärta att slå lite extra. Att Slaveriet handlar om trallig svensk punk tror jag inte är något som överraskar någon. Jag gillar Loppans sång som är sådär lagom melankolisk, men det hade varit ännu mer intressant om hon istället hade sjungit med västergötsk dialekt istället för någon form av rikssvenska. Nu vet jag inte hur hon låter när hon pratar så jag ska inte gå in mer på det. Musiken är riktigt välspelad och låter som en blandning av Cosa Nostra och Charles Hårfager eller något annat av de melodiösa banden av hög klass som fanns på 90-talet. Och med en kvinnlig sångare infinner sig aldrig det där med att försöka låta som Asta Kask så som många av de melodiösa banden av lägre klass försökte med på 90-talet. Det här är en solid debut-EP där första låten "Hela världen brinner" och sista låten "Likt en träl" utan tvekan hade kunna varit med på en schyst blandtape. De fyra låtarna spelas igenom på drygt 10 rätt trevliga minuter 