måndag 27 augusti 2018

Recension: Giftigt Avfall - Punkoffensiv 7"

Giftigt Avfall - Punkoffensiv 7"
www.facebook.com/giftigtavfall
Anti Ljudkvalite Wreckords

Kungen och drottningarna av kaospunk är tillbaka och åh vad jag tycker om när de släpper nytt. Det blev två skivor på samma gång även den här gången. Dels denna Punkoffensiv samt Knugen Sfitta som är limiterad till 16 ex och jag är riktigt glad att jag fick tag på den. Hur som haver, Punkoffensiv innehåller 10 snabba och smiskande låtar. 

Jag tycker att det här är deras hittils bästa då de har fått ordning på det värsta kaoset vilket gör att de drar en hel del åt MOB 47 nu. Och det är ju mitt absoluta favorithardcoreband. Men konceptet Giftigt Avfall kör med ligger ändå där som en ryggrad av titan och det är det som får dom att kännas så intressanta hela tiden. Kaos, hcpunk, Kängvalls otroligt råa sång och titlar som Motorsågsmord, Brun Politik och Valutasvin. Det finns en charm som både är naiv och gravallvarlig.

Jag gillar den crustiga tonen i Mörkertalet men annars är det de mesta rensiga låtarna som är bäst som Punkoffensiv och Käften. Giftigt Avfall borde vara ett obligatoriskt inslag i skivsamlingen hos alla som gillar gammal svensk hardcore.  



söndag 26 augusti 2018

Recension: Pastoratet - THLM

Pastoratet - THLM 
www.facebook.com/pastoratetofficiell/

Öka takten sista kvarten Tidaholm! Ja det är just därifrån Pastoratet kommer. Tidigare i år släppte de sina nya skiva THLM som innehåller 4 spår. Jag tyckte att deras debut "Sexpack" från 2012 var ganska bra men är inte lika förtjust i THLM. Visst är det välspelat, tight och svängigt men i mina öron låter det som om Foo Fighters skulle spela skatepunk. Jag vet inte om det är produktionen, låtarna, sången eller helheten som inte faller mig i smaken. I "Radhusrebell" är det lättare att sätta fingret på vad det är, det är refrängen, jag kan verkligen inte med den. Jag gör nog bäst i att inte skriva mer nu. Men gillar man lite alternative rock som möter melodiöst ös så ge det en chans för bövelen, den finns på Spotify. 


Recension: SKA 'N' SKA - Boom 7"

SKA 'N' SKA - Boom (7")
www.facebook.com/SkaNSkaBand
A message to you records

Bandet som är nästan omöjligt att söka efter utan att hamna på ett stort byggföretag är tillbaka. SKA ’N’ SKA bildades i Stockholm 2004 och 6 år senare kom albumet ”Gunshot Fanfare”. Ett album som bjöd på en del höjdpunkter. 

För drygt 40 år sen sjöng Bob Marley låten Punky reggae party, och det är en ganska bra beskrivning på hur SKA ’N’ SKA låter. De har ett skönt punkdriv i sina låtar utan att det för den delen blir skapunk. Men det finns likheter med Voodoo Glow Skulls, framför allt när det gäller blåssektionen. Det märks att båda banden hämtar inspiration från den latinamerikanska musiken. 

Att 10-mannabandet även hämtar inspiration från Balkan är inget de hymlar med. Och det gör de rätt i eftersom det är ett gung som inte finns på många andra platser i världen. SKA ’N’ SKA får till just det gunget och skulle kunna få vilket dansgolv som helst att svänga. Den här singeln bjuder på ett fullskaligt party som sig bör då det handlar om upptempo ska. 

Jag är imponerad över hur välarrangerade låtarna är och framför allt imponerar blåssektionen på mig. Med facit i hand var det tur att de började spela ska istället för punk som det var tänkt från början. Om jag ska sabba partyt en aning är det bara en sak som inte faller mig i smaken. Det är sången som blir aningen för mycket ragga för mig. Men det spelar ingen roll, jag tycker SKA ’N’ SKA är bättre än någonsin. Titelspåret ”Boom” är något bättre än B-sidans ”Stand alone”.   


onsdag 22 augusti 2018

Recension: Kongressen - Supa för att glömma...

Kongressen - Supa för att glömma, knarka för att fly
www.facebook.com/kongressenpunk/
No Bullshit Live and Records

Jag tror inte jag har hört Kongressen tidigare och det kanske inte är så konstigt eftersom det här är deras debutskiva. De har stora likheter med Bombfors även om de inte kommer upp i riktigt samma klass, dessutom är båda banden från Karlskoga. Och det finns en koppling mellan banden då Kongressens basist tidigare lirade i Bombfors.

Det finns nog dom som skulle benämna Kongressen som trallpunk men jag tycker inte att det är så även om det finns vissa tendenser. Men bara för att ett band sjunger på svenska och är hyfsat melodiösa behöver man inte slänga in de i det facket per automatik. Kongressen är argare och sången är hårdare. Nåväl, vi kan väl säga hardcore-trallpunk för att verkligen fördjupa sig i genres.

I grunden är det ganska rak punkrock som inte bjuder på några större överraskningar och det som kan bli något tråkigt är att sången följer gitarrerna väldigt mycket. Utöver Bombfors tror jag även att Kongressen gillar Asta Kask och möjligtvis M.I.D, fast med något seriösare texter än de sistnämnda.

Helt klart har Kongressen något att bygga vidare på  och även om skivan inte är en fullpoängare så gör dom det bra för att bara ha spelat i ett år. Jag gillar växelsången i "Samhällsproblem" och refrängen i "Media". Totalt är det 10 låtar på skivan och det kommer bli intressant att höra hur de utvecklas framöver. 


lördag 18 augusti 2018

Recension: Astmatisk Gapskratt - Heller fargerik enn kald

Astmatisk Gapskratt - Heller fargerik enn kald 12"
www.facebook.com/AstmatiskGapskratt/
Second Class Kids

Det är kul att få en inblick i den Norska punkscenen men jag får inget grepp om Astmatisk Gapskratt. Läs dock inte in i det att jag skulle tycka att dom är dåliga, för det gör jag inte. Grejen är att dom vågar blanda punkstilar och när A-sidan är spelad har jag fått en dos av punkrock, skatepunk, streetpunk, hardcore och trallpunk. Jag gillar det verkligen, det är som att slänga på en samlingsskiva. 

Allsångskörerna i Schtöggen är toppklass, likaså Misfitskörerna i Tits Machine (Tidsmaskin). B-sidan fortsätter i samma klass. De här dricka öl och vråla-körerna fungerar så bra eftersom de inte handlar om att just dricka öl och vråla. Men musikaliskt finns det ganska mycket likheter med Gatans Lag.  
  
Det är egentligen bara inledningslåten "Berömte siste ord" och "1 rom, 1 PC, 1 seng" som jag gärna hoppar över. Dom är för snälla på något sätt, och då gör sig den här norska dialekten verkligen påmind. Men som helhet är det bra, ösigt och melodiöst utan att bli för glatt. Skivans 13 låtar bjuder på en del riktiga höjdare och då kan jag stå ut med att två låtar inte håller måttet. 

måndag 13 augusti 2018

Recension: Underhund / Björnarna split-12"

Underhund / Björnarna split 12"
Underhund Facebook  I  Björnarna Facebook
Second Class Kids Records

Ja men nu behöver man inte söka sig till USA för att få sin dos av gubbkepspunk. Underhund öser på med sin melodiösa punk ala Street Dogs, The Ducky Boys med flera. Underhund skulle absolut kunna vara ett av de större banden från Boston. Jag tycker att låtarna är ganska småtrevliga även om de inte är så originella. Men de sjunger på svenska, och till den här svängiga genren är det ju ganska originellt. Jag tycker att de gör rätt i det, det finns redan band som gör det här på amerikanska. Även om jag inte är jätteförtjust i ovan nämnda band tycker jag att Underhund gör en solid insats. "Sånna som dig" och "Staden ingenstans" hör till favoriterna. De bjuder helt enkelt på ett bra välspelat och svängigt ös 

Uppländska Björnarna, alltså jag gissar att de kan vara en väldigt hemlig guilty pleassure för många. Alla vet ju att trallpunk inte är så häftigt eller något man pratar högt om att man kanske gillar. Men trallpunk är vad Björnarna spelar. Redig sådan, ja som det lät på 90-talet, dock utan folkmusikslingor som tur är. Men tänk Räserbajs, UBBA, Sten och Stalin. Jag tycker faktiskt att det behövs såna här band 2018. Det är både uppfriskande och nostalgiskt. Det tar inte lång tid innan man trallar med i låtarna och jag trallar lite extra i "Fantasifosterland" och "Blodsprängda ögon". 

Båda banden bränner av 6 låtar var och jag kommer med all säkerhet att plocka fram den här skivan då och då. Framför allt för att lyssna på Björnarnas sida. 

måndag 30 juli 2018

Jerrys Farsa - Radhustyrann

Jerrys Farsa - Radhustyrann (CD)
http://www.jerrysfarsa.n.nu/
Buzzbox Records

Det är alltid kul när intressanta band släpper nytt. Jag tycker att Radhustyrann är en bra uppföljare till Knallpulverpunk som släpptes förra året. Totalt är det bandets fjärde skiva. Det är för lätt att bara trycka in Jerrys Farsa i ett trallpunkfack. Jag skulle snarare säga att de är Sveriges svar på Toy Dolls. Det finns en lekfullhet både i musik, texter och låttitlar vilket är befriande i en värld fylld av allvar på ena kanten och elände på den andra. Jerrys Farsa bjuder på ett bra ös som får mig att tänka lite på låtar som "Linoleum" och "The Moron Brothers" med NOFX.  

Jerrys Farsa är en trio men de lånar in en hel del gästmusiker och första låten kickar igång mäktigt med trumpet och trombon. Blåssektionen är återkommande och fyller en bra funktion. Jag gillar verkligen experimentlustan där de kan slänga in ett mollackord där det förväntas dur. Det är ganska små medel som gör det effektfullt och originellt. 

Totalt är det 13 spår på skivan med 30 minuters speltid. Och det är en bra skiva rakt över men allra bäst gillar jag "Aldrig en Audi" för att det är så mycket Jerrys Farsa, "Burkmat och Ernst" för rock n roll riffen och "Silvertejp och Daim" för Johannas sånginsats. Jag gillar egentligen allt med Jerrys Farsa förutom Sikens primalskrik som kommer då och då men det är skitsamma eftersom han utöver det sjunger bra.