lördag 20 maj 2017

Recension: Mähälium - När verkligheten golvar dig

Mähälium - När verkligheten golvar dig (Spotify)
Cramada Records 
https://www.facebook.com/Mahalium
Releasedatum: 2017-06-26


Vad jag kan minnas har jag faktiskt aldrig hört Mähälium tidigare så det här är helt nytt för mig trots att bandet bildades 1998. De var dock bara aktiva i några år och är nu tillbaka efter 16 år. Ibland behöver det inte vara särskilt originellt för att det ska svänga och det bevisar Mähälium med sina melodiösa låtar. Jag satt och funderade på sångaren, han låter lite som någon, och till slut kom jag på att det påminner starkt om när basisten Matt Freeman i Rancid sjunger. Det finns ett par riktigt sköna låtar på skivan bland annat "Folkets tribunal" som håller lite mid-tempo med en skön refräng. Även om jag inte vill kalla det ren trallpunk finns det ett par sådana element som i "Det var bättre förr" som jag ändå tycker är en bra låt. Och det känns till och från väldigt mycket 90-tal med inslag av typ Asta Kask och Cosa Nostra. Speltiden är på nära 35 minuter och det är hyfsat trevliga minuter. 


onsdag 17 maj 2017

Recension: Fan Ta Er - Vid liv men iskall (CDr)

Fan ta er - Vid liv men iskall (CDr, Spotify)
www.facebook.com/fantaer 
fantaer.com

Upp med kängnäven i luften, ta ett djupt andetag och kör sen utav bara fan. För det är ursinnigt, tungt och därmed jävligt trevligt. Precis som M:40, Passiv Dödshjälp och flera andra band i samma fack tycker jag att Fan Ta Er sätter allting perfekt. Det är fina tempoväxlingar, växelsång och sen finns även det där halvdystopiska inbakat. De tre låttitlarna säger en del: "Jag hatar dig", "Lägg an, sikta, bränn av" och "Lik på parad". Jag har sagt det förut men ibland tröttnar jag på crust av det här slaget men vips så dyker det upp ett band som gör det riktigt bra, i det här fallet är det Fan Ta Er. Det är till och med så att jag önskar att det vore fler låtar med och på Spotify där skivan är släppt finns även deras tidigare releaser. Men av de tre låtarna på den här skivan tycker jag bäst om "Lik på parad", den har en del riktigt sköna slingor och sången är riktigt hård, vilket den för övrigt är på alla låtar, men just på den låten tycker jag dom når klimax. Näe det här är fan bra, något bolag borde fan släppa alla deras låtar som en samling. 




tisdag 16 maj 2017

Recension: Våldsamt Motstånd - The Great Equalizer (CD)

Våldsamt Motstånd - The Great Equalizer (CD)
Högre Tempo Records
v.motstand@gmail.com

Nu var det ett tag sen jag hörde något med värmländska Våldsamt Motstånd så jag såg fram emot att ta mig an den här skivan. Det är en skiva som skriker våldsam hardcore. Musikaliskt ligger det inte långt ifrån Martyrdöd men med ännu mer Black Metal-influenser samtidigt får sången mig att tänka på band som Refused och Earth Crisis. Så det är en salig blandning av hardcore som Våldsamt Motstånd levererar. Dessvärre är mixningen inte den bästa, framför allt ligger sången högt över musiken och det stör mig lite för just i den här genren vill jag ha det nära perfekt för att kunna ta till mig allt på en gång. Det skulle göra helheten bättre eftersom man hör att gubbarna verkligen kan spela. Det andra jag stör mig på är growlandet som dyker upp ibland, för mig låter det väldigt mycket goregrind och det kan jag klara mig utan. Att mina favoritlåtar på skivan är "Watch your back" och "Fuck your scene" kan nog förklaras med att David sjunger på de låtarna, jag föredrar helt klart hans mer kängbetonade stämma. The Great Equalizer innehåller 11 låtar på drygt en halvtimme. Låtarna är bra men skulle helt klart varit bättre om dom hade nailat mixningen. Till sist måste jag ju få in att texterna nu är på engelska, jag föredrar oftast att svenska band sjunger på svenska, men i fallet med Våldsamt Motstånd tycker jag inte att skillnaden är så stor.


måndag 15 maj 2017

Recension: Gubbjävlers - Analysera varenda jävel (Kassett)

Gubbjävlers - Analysera varenda jävel (Kassett)
Computer killed the record store
www.facebook.com/gubbjavlers
En kassett dök upp i brevlådan och det är alltid lika kul när man får en nostalgitripp tillbaka till den gamla goda tiden. I det här fallet är det likadant med musiken, jag dras tillbaka till de första åren av 90-talet både musikaliskt och när det gäller produktion. Det låter som det skulle kunna vara inspelat i en gammal fin portastudio och jag gillar det. Ska dock påpeka att det inte är sådär dåligt ljud som vissa band hade på den tiden. Och ni som är rädda att jag menar trallpunk när jag säger 90-tal kan andas ut. Istället är det mer ösigt och rakt på, jag tycker det låter väldigt mycket Kung Pung eller kanske ännu tidigare som Sötlimpa. De korta låtarna, 13 stycken på typ 14 minuter är hyfsat medryckande och pang på. Texterna då, ja det är vad man kan förvänta sig av ett band som heter Gubbjävlers, du får inget Ung och Kåt här, men däremot en lagom släng av medelålders punknaivitet med ämnen som passar ett gäng 40-taggare. Helt ok svensk punk som jag tror kan bli bättre framöver. För övrigt har Stenungsund varit blank på min punkkarta, sist jag kände till något band därifrån var på den tiden Gorilla Killarna lirade.

  

fredag 12 maj 2017

Recension: Psykbryt - Livsfarlig ledning (LP)

Psykbryt - Livsfarlig ledning (LP)
Noise of Sweden
www.facebook.com/psykbrytband

Det smärtar mig verkligen men det verkar som det här blir det sista vi kommer att få höra med Psykbryt. Hur som helst avslutar dom med flaggan i topp. Den stiliga LPn med gatefoldomslag bjussar på 11 låtar varav "Jag minns min punk" redan har blivit en klassiker i Facebookgruppen med samma namn. Psykbryt har enligt mig flera signum där det första är drivet, dom lyckas verkligen få till melodier och känsla i kombination med ett härligt ös. Det andra är texterna, det finns inga pekpinnar på hur världen ska förändras. Istället är det mer vardagsbetraktelser om sådant textförfattaren stör sig på, och allt som oftast intressanta berättelser. Det tredje är basgångarna som är förbannat snygga. Slå ihop Gatans Lag och Asta Kask så har du Psykbryt. Det är verkligen 100 % ett långfinger i luften punk. Jag hoppas verkligen inte att Psykbryt lägger av totalt, för under många år har de tillhört toppen bland svenska punkband. Favoritlåtar på skivan är inledningslåten "Stämpla in", "Till din sista dag" och den slöare "Fem minuter till" där man kan hämta andan. I det stora hela är skivan komplett, precis som Psykbryt. Inte en dålig låt. Sluta inte!   


onsdag 10 maj 2017

Recension: Världen Brinner - 10:15 7"

Världen Brinner - 10:15 7"
www.facebook.com/varldenbrinner
info@varldenbrinner.se

Världen Brinner är för mig ett helt nytt band men jäklar vilken trevlig upplevelse. Deras popiga punkrock får mig att tänka lite på Ebba Grön anno 1982. Musikaliskt finns det många sköna harmonier där blandningen mellan det melankoliska och det hoppingivande i mina öron låter genialt. Framför allt i första låten på B-sidan "Vi". Refrängen är underbar, och nånstans där bak känns det lite Broder Daniel över det hela. Pricken över iet är Malins sång, den är mycket häftigare än sångerskorna i t.ex Vånna Inget och Pestens Tid. I övrigt vill jag inte alls kasta in Världen Brinner i deras genre eftersom Världen Brinner är mycket rockigare och inte lika finstämt. Tre av fyra låtar på den här skivan är riktigt bra medan den sista inte riktigt håller samma klass, förmodligen för att den är mycket lugnare. Världen Brinner, jag kommer att hålla ögonen på er framöver. Totalt drygt 10 minuter högklassig punkig pop som jag kommer att spela ofta.




måndag 8 maj 2017

Recension: Round Eye - Monster Vision (CD)

Round Eye - Monster vision (CD)
Sudden Death Records
www.facebook.com/roundeyeband

Round Eye från Shanghai är tillbaka och den här gången med en skiva som enligt mig slår allt annat de gjort tidigare. Deras förra kändes mest bara experimentell med galen avant garde freejazz-punk i ett enda stort oväsen, intressant på sitt sätt men inte riktigt min kopp. Nu är det det kanadensiska bolaget Sudden Death Records som släppt deras nya album, ett bolag som bland annat släppt mycket med D.O.A. Round Eye är verkligen inte som alla andra, ibland låter dom som Buzzcocks och ibland som Fugazi och blåssektionen finns ofta med på antingen ett snyggt eller ett vansinnigt sätt. Bitvis är det väldigt stökigt om ni tänker er MC5, "Richie" är en sådan låt. Jag fascineras enormt varje gång Round Eye släpper nytt, det måste vara så här rock n roll gjord på LSD låter. Blandningen av protopunk, 77-punk samt det experimentella får det att klia i min hjärna då det blir svårt att beskriva. Det måste helt enkelt höras. Dock behöver jag vara i rätt sinnesstämning för att klara av Round Eye, men gillar man det galna och det stökiga är det fan en fullträff. Skivan är dessutom narrated av Joe Bob Bridge.