Śmierć - Godzina Pusta (CD) www.facebook.com/smiercswe/ Nikt Nic Nie Wie Śmierć är ett Stockholmsband med medlemmar från bland annat Stockholm Pigs, Idiot Ikon och Imperial Leather. Namnet är polskt och betyder döden och grejen är att de sjunger på polska. I min bok är polska ett av de bästa punkspråken trots att jag fattar noll. Det är också i 80-talets öststatspunk de hämtar sina influenser. Jag tänker på alla de band jag inte minns namnen på som medverkade på de klassiska samlingskassetterna från Delirium Tremens. Jag älskar det! Ganska otippat skulle jag vilja säga att det finns en del som påminner om Broder Daniel också. Framför allt i flera av deras intron, det är väl det där moll-melankoliska plinkandet. Hur som helst blandar de punk och hardcore med sköna tunga melodier och en finfin sånginsats av Ninka. Hon gör helheten så vacker. Śmierć är utan tvekan ett av de mest intressanta banden just nu samt väldigt uppfriskande. Hela skivan är guld och "Woda", "Noc" och "Wojna" är diamanterna. Det här är 25 klockrena minuter.
Prygel - Prygel (Digitalt/promo CD) www.facebook.com/prygelofficial/ A Message To You Records Trots att småländska Prygel har existerat sedan 2014 var det inte förrän strax efter sommaren 2018 som de kom till mitt medvetande då de dansade in på diverse sociala medier. Nu finns iallafall deras album Prygel ute bland annat på Spotify. Det går att skönja rätt tydligt att de förmodligen lyssnat en hel del på Asta Kask, Strebers och Radioaktiva Räker. För det är i den kategorin av svensk punk som vi puttar in Prygel. Det finns helt klart potential men just nu är det fortfarande lite demonivå, som Luskerman, Barbaras Grannar och de band som medverkade på olika samlingskassetter på 90-talet. Melodierna och arrangemangen finns där men däremot blir jag smått stressad av sången. Av de 9 låtarna tycker jag bäst om Dygdens död och Till grannen. Det ska bli intressant att följa Prygel för jag tror att de kan utvecklas till något bra faktiskt. Ge dom en chans på Spotify.
Tidigare gick EPA under namnet Klartgrabbenskahaenepamedsilvertejp&Uffe och även om det var ett snajdigt namn tror jag att EPA kommer att fungera bättre i många sammanhang. Tidigare har jag bara hört deras bidrag på Turist i tillvaron vol.7 och den låten gillade jag skarpt. Det som gör EPA så förbannat bra är dels Ammys sång, det är inte många sångare/sångerskor som slår det där underbart desperata hon har. Sen har EPA riktigt bra samhällskritiska texter i samma klass som Asta Kask även om sättet de skriver på skiljer sig. EPA är melodiösa och öser på riktigt bra och det finns en hel del rock n roll-riff som gör att jag vill kalla musiken för riktigt snabb punkrock istället för trallpunk. Typ som när DLK öser på som bäst. När 2018 ska summeras kommer den här skivan ta en hög placering över årets bästa skivor. Den är liksom bra rakt igenom. Men måste jag välja några favoritlåtar blir det "Tio i ett rum" som har en skön orgel och "Jag håller ditt hår när du kräks" med ett bra gäng på gästsång. Låtarna når sällan 2 minuter men känns helt kompletta ändå.
Skrammel - Under jord (LP) www.facebook.com/bandetskrammel/ Second Class Kids Den här skivan växer något varje gång jag lyssnar men jag är tveksam till att den kommer att växa mer än till godkänd plus. Trots att Skrammel är solida finns det inte mycket som sticker ut och då är det lätt att bara bli ett band i mängden. Skrammel ligger i samma fack som Varnagel, Greta Kassler och Radioaktiva Räker och är varken sämre eller bättre. Men det finns ett par höjdpunkter på skivan. Dra åt helvete sticker faktiskt ut lite där bandet tagit in en gästsångare, desutom sitter stämmorna riktigt bra. Sen tycker jag de arrangerar låtarna bra, det är fart och fläkt rakt igenom men med en del partier som bryter av och gör helheten ganska dynamisk. Jag kan tänka mig att de som växte upp med 00-talets trallpunk kommer att känna sig ganska hemma med Skrammel medan de som tog till sig trallpunken tidigt 90-tal och kanske gått vidare inte skriker högt av lycka. Hur som helst är det som sagt godkänt plus.
Sveriges jävla ryggrad - Antirasistisk punksamling Second Class Kids www.secondclasskids.com Ett av sveriges mest aktiva och även intressanta skivbolag, Second Class Kids, fortsätter att spotta ur sig nya releaser. Den här gången handlar det om en samlingsskiva med 6 ganska bekanta band. Låtarna har ett antirasistiskt tema rakt igenom. Lastkaj 14 inleder A-sidan med tre låtar, samma låtar som är med på deras EP För Sverige. Det är melodiöst ös med Mart Hällgren, Loke Nyberg och Asta-Bonta som är med och gästsjunger. Det är tre starka låtar med fokus på SD och deras svans. Sedan tar småländska Skrammel vid och det handlar om klassisk trallpunk, som en blandning mellan Radioaktiva Räker och Räserbajs. Sen påminner de även en del om NOFX men tyvärr berör inte Skrammel mina känslor särskilt hårt. Berör gör däremot Bendel & CO men jag vet inte hur och varför. De spelar den renaste formen av poppig trallpunk. Ganska mesigt och attitydslöst men ändå drabbar de mig gott. På B-sidan inleder Kardinal Synd som tidigare i år släppte fantastiska Baltic City. Jag är inte förvånad över att deras två låtar är klart bäst på den här skivan. Det är tungt, ösigt och mer melodiös hardcore än trallpunk. Sen gillar jag att det går att skönja norrländskan i sången. Och när vi ändå är inne på ös så bränner M.I.D på ännu värre. Jag hyllade inte direkt deras senaste skiva men låtarna på den här samlingen är ganska uppfriskande. Fest är faktiskt riktigt bra både musikaliskt och textmässigt. Sist ut är Björnarna och de är nog det tydligaste trallpunkbandet på skivan. Deras låt Jimmie Jugend har både humor och allvar i sig och skulle kunna vara något DLK skrivit. Den här samlingen har ganska många toppar och få dalar. Det antirasistiska temat är så klart också värt att lyfta. Den svenska melodiösa punken är helt klart bättre än på länge.
Det här är verkligen hardcore av högsta klass. Finska Cause A Riot tar mig verkligen med storm. Kassetten släpptes först tidigt 2017 men har nu tryckts upp i en mindre upplaga och jag rekommenderar verkligen alla som har ett intresse av hardcore att skaffa den. De fyra låtarna är så fruktansvärt bra. Cause A Riot bjuder på ett skönt ös rakt igenom samtidigt som de underbart vemodiga melodierna sitter som en smäck. Men det är inte massa crustiga och långa partier med slingor, det är inte crust alls faktiskt. Bara riktigt bra harcore där slingor och melodier ligger inbakade i verserna och refrängerna. Kanske som ett melodiösare From Ashes Rise. Fast Cause A Riot är bättre än amerikanarna. Sen har dessutom Simo en röst som slår det mesta. Jag är helt överväldigad och sista låten "Tomorrow" är bland det bästa jag hört på länge. Det här är autentiskt rakt av, inget tramsigt välpolerat strunt.
Lastkaj 14 - För Sverige Second Class Kids www.facebook.com/Lastkaj14/ Lagom till valet tryckte Second Class Kids ut den här EPn med Lastkaj 14. De tre låtarna är ett manifest om att rösta, att rösta mot SD och i grunden kanske en hyllning till mänskliga rättigheter oavsett var man kommer ifrån, sexuell läggning, religion och så vidare. Texterna är väldigt direkta, som till exempel "Ingen röst är en röst åt fienden, din röst kan göra skillnad". Låtarna är så klart i den melodiösa skolan och det är bra drag rakt över. Hela hatet stormar är klassisk trallpunk medan de andra två har lite skejtpunkfeeling över sig. Lastkaj 14 har dessutom dragit in tre gästsångare och det är inte vilka som helst. Mart Hällgren, Loke Nyberg och Bonta Pontén sjunger på varsin låt och växelsång går alltid hem hos mig. Att få med dessa profiler måste ju bara ha varit något de bara drömde om när de bildade bandet. Det är väl också ett bevis på ett de är ett bra band. Jag börjar faktiskt gilla Lastkaj 14 allt mer och mer.
Sub Alert - Obekväma människor 7" http://www.subalert.net/ Fight Back Records Sub Alert ligger i ett gränsland mellan Discharge och klassisk 90-talskäng och då kan det inte bli dåligt, inte i min bok i alla fall. Dom gör det utan krusiduller. Tre ackord, enkla solon och bara rakt på. Det är så befriande. Även om det ibland kan vara intressant med slingor, taktbyten och så vidare är det alltid den här sortens hardcore jag faller tillbaka till. Sub Alert har dessutom så peppande intron som får adrenalinet att pumpa och när låten drar igång på riktigt är det svårt att sitta still. Att de blandar svenska och engelska texter gör det inte sämre. De har tryckt in 8 låtar med en total speltid på typ 10 minuter vilket också sägen en del vad det handlar om. Bäst då? Jag gillar den Dischargedoftande "Social Pornopgraphy" den skitiga och råa "Fishing for votes" och "Kulturhuset" med en text som känns så äkta. Sämst då? Näe fan ingenting. Nyårslöfte då? Lyssna mycket mer på Sub Alert.