www.facebook.com/deathbyhorse/
Second Class Kids
Ju mer jag lyssnar på Reality Hits Hard desto mer betuttad blir jag. Det här albumet spretar inte riktigt lika mycket som debuten This too shall pass från 2016. Men den spretighet Death By Horse har är å andra sidan kanske något av ett signum för bandet. Som ett slags bevis på att de går sin egen väg utan en tanke på att försöka låta som något annat band. De gör det dessutom riktigt bra. Det jag framför allt vill trycka på är melodierna, energin och Jahnas sång. Tillsammans blir det en fullträff av lycka trots att texterna inte alltid är lyckliga.
Det är svårt att dissekera musiken men i de mest ösiga och melodiösa stunderna tror jag att världens alla skatepunkare skulle bli lyckliga. Men det finns så mycket mer, som till exempel ”Bored” där de dragit in gospel, ”Little Boy” är en otroligt dansant skalåt och ”White Christmas” är lagom alternativrockig. Här finns nog något för alla men framför allt för de som gillar starka melodier blandat med härligt ös.
Death by Horse har blivit rosade som ett fantastiskt liveband och det är absolut en styrka att kunna få in så pass mycket energi även på skiva. Med ett kryddmått fantasi är det inga problem att drömma sig in i en varm lokal där de ger allt på scen. Om inte den här skivan får några nomineringar (Manifest, Grammis) framöver måste någon avgå. De låtar som sticker ut lite extra är ”Narcissist”, ”Dear Jim” och ”Little Boy” men sammantaget är Reality Hits Hard ganska komplett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar