Flyktsoda #23
52 Sidor, A5. 20 kr
flyktsoda14@gmail.com
Ännu ett nummer av Flyktsoda och jag är grymt imponerad av Johan. Glöden tycks aldrig slockna där. Dessutom är Flyktsoda ett riktigt bra fanzine. I det här numret ställer han Deny, Hårdgnissel, Skrot, Hemskt Näringsliv och polska Morus mot väggen. Intervjuerna är lagom långa vilket gör att man behåller intresset för banden hela tiden och vill kolla upp de man inte hört.
Det är ju faktiskt lite av grunden för ett fanzines, att ha med okända band, och det är något som Johan alltid styr upp. Det finns ingen anledning att inte skaffa Flyktsoda, både detta nummer och de övriga som finns kvar på lager. Så dra iväg ett mail och supporta fanzinescenen. Den får liksom aldrig dö ut. Utöver intervjuer och recensioner finns lite krönikor samt en artikel om anarkism.
De som har varit med i scenen sen storhetstiden för fanzinekulturen på 80- och 90-talet borde faktiskt veta att det här är något som behövs, framför allt i dessa datatider. Det finns inget som slår att läsa ett pappersfanzine. Så länge möjligheten finns - ta den!
Läs gärna mina intervjuer med Johan
Del 1
Del 2
Kalla Känslor - Någonstans mellan psykakuten och AF CD
www.facebook.com/Kalla-Känslor-976403529181298/
Antipop Records
Jag hade faktiskt ingen aning om vad som väntade mig när jag drog igång skivan första gången. Titeln sa mig att det skulle vara något i stil med Hurula. Men jag hade fel. Kalla Känslor spelar ganska snäll svensk punkrock. Det som slår mig mest är att sångaren låter lite som sångaren i Sabotage 81 men med en östgötska som lyser igenom. Dialekter i musik gillas alltid.
Kalla Känslor är precis ett sådant band som jag brukar benämna som Beat Butchers-punk. De har ju släppt flera band i den lite mer rockiga svenska punken. Som Köttgrottorna, Coca Carola och 23 Till. Och det är någonstans där Kalla Känslor kan placeras. Jag tycker att skivan växer för varje lyssning, det kommer dock aldrig bli ett mästerverk i mina öron, den exploderar aldrig riktigt.
Det kanske skulle behövts någon låt som gick lite snabbare för att få mer omväxling. Däremot har de en känsla och ett uttryck som jag tycker att de kan bygga vidare på. Den här skivan innehåller även bandets tidigare EP "Mannen i den vita volvon" som har lite mindre punk och lite mer rock n roll-element som jag gillar. Totalt 8 låtar som inte tilltalar mig rakt av men vissa delar fungerar faktiskt bra. Bäst är "Någonstans mellan psykakuten och AF" och "Blåst och slut".
Slaktkniv - Powerpunk part 1 CD
www.facebook.com/slaktkniv/
Det är alltid kul när Slaktkniv spottar ur sig nya låtar. Jag tyckte ju att deras Det sjunde inseglet från 2017 hade en del Rövsvett i sig, det har Slaktkniv gjort sig av med ganska mycket nu. Men det gör ingenting för de här låtarna är kanske ännu mer intressanta. Det känns som de verkligen hittat sin grej med den här skivan.
Det är melodiöst och den som gillar moll har mycket att hämta här. Som ett råare Fugazi kanske, eller ett melodiösare Discharge eller om Minor Threat skulle blanda in emo. De små gitarrslingorna som dyker upp här och där är riktigt effektiva. Det här är helt enkelt så fantastiskt bra och eget. De har verkligen ett sound som skulle kunna slå stort långt utanför sveriges gränser.
Slaktkniv har sedan förra julen börjat med en tradition, att släppa en jullåt och så även den här julen. Men tro inte det är någon cover på Feliz Naivdad. Nej, det här är serious shit. Ensam är en riktig punkstänkare om just ensamhet, även om texten är ganska enkel är den stark. Hela skivan är stark och jag kan inte plocka ut en favoritlåt utan helheten vinner. Det här är 8 minuter som jag är glad att jag upplevt.
KKPA - När andan faller på CD
www.facebook.com/kkpaofficial/
Second Class Kids
Då har en ny skiva med KKPA sett dagens ljus. Tyvärr är det bara en av de sex låtarna som är helt ny. Bland annat var tre av låtarna med på Fyrtal i punkrock vol.2 och tillhörde toppskiktet på den samlingen. Den nya låten "På låtsas" innehåller förvisso partier med dubbelkaggar och hårdrockssolon men det blir ändå inte för mycket. Man får trots allt sin dos av Asta och Strebers-influerad röjig trallpunk. På ett sätt som om tiden stått stilla sedan 1993. Eller trallpunk och trallpunk, så förbannat glatt är det inte, snarare är KKPA ganska förbannade.
Visst finns de karaktäristiska slingorna där men sången är råare än det normativa vilket ger en skön kontrast. Är man inne på svensk punk finns det faktiskt en liten guldgruva här. Jag tycker att alla låtarna men framför allt "Bruna skjortor" och "Lögner" är riktigt bra. Egentligen är det två av sex låtar som är tidigare outgivna. Skivan avslutas nämligen med en akustisk version av "Lögner", om det bara är utfyllnad vet jag inte. Det spelar ingen större roll eftersom skivan håller hög klass rakt igenom.
Death By Horse - This too shall pass
www.facebook.com/deathbyhorse/
Second Class Kids
Den här skivan släpptes digitalt redan 2016 men nu har alltså Second Class Kids gjort slag i saken och släppt den fysiskt. Allt förpackat i en stilig digipack. Det är också ett bevis på att skivbolaget inte har något emot att gå utanför sin konfortzon. Men jag förstår att Second Class Kids ville ge ut skivan. Death By Horse är riktigt intressanta och bra.
Trångsynt eller ej så är Candysuck det första som dyker upp i skallen. De har båda det där punkröjiga drivet med vissa tendenser av alternative rock och ett visst stök. Men det är inte stök rakt igenom, "Never Said" går ganska rakt och har till och med ett skaparti, jag tycker det är skivans bästa låt. Ska får vi även i "Burning the witches".
Det är inte konstigt att Death By Horse har rosats eftersom de har en väldigt intressant ton. Dessutom har de en sångerska som passar ypperligt till musiken oavsett om det är punkstöket i "Bite it you scum", rockballaden "Little Girl" eller "Drive" med en musikalisk matta som doftar lite arenarock.
Det här var en fantastisk vitamininjektion. Om bandnamnet också handlar om någon form av injektion vet jag inte, men den musikaliska känslan är iallafall långt ifrån ett opiatrus. De nio låtarna på skivan är som sagt väldigt varierande men jag kan inte hitta ett enda svagt spår. Däremot mängder av melankoli, rock n roll och svårt att sitta still-punk.
Pastoratet - MVH Grannen CD
www.facebook.com/pastoratetofficiell/
Second Class Kids
Pastoratet är tillbaka med en ny EP. Den innehåller även deras förra "THLM" som bara släpptes digitalt. Jag var inte särskilt förtjust i "THLM" vilket man kan läsa här. Det är egentligen ingen större skillnad mellan de båda skivorna förutom en väsentlig del, MVH Grannen är mycket bättre. Det gör mig faktiskt genuint glad eftersom jag gillade deras debut "Sexpack" från 2012.
Jag är fortfarande inte tokkär i sången men den fungerar bra mycket bättre nu. Den känns liksom inte lika mycket grunge på den här skivan. Melodierna ska vi inte snacka om, eller ska vi det? Där är de riktigt vassa. Om Cosa Nostra och Lag Wagon fick ett kärleksbarn skulle det heta Pastoratet. Släng på lite Bad Religion och boka dem sedan till Augustibullret.
De fyra låtarna håller en jämn nivå men inledningsspåret Ställ dig upp är riktigt mysig. Sen är skatepunkdängan Skitbeteende inte heller dum. De fyra låtarna klockar in på drygt 10 minuter och sen finns som sagt även de fyra låtarna från THLM med som en bonus.
Flyktsoda #23
