torsdag 6 oktober 2016

Recension: Die Zlaskhinx - Early years re-recorded

Die Zlaskhinx - Early years re-recorded (CD)
facebook.com/groups/50602963030


Die Zlaskhinx har alltid varit ett gissel att ta sig an. Vilket fack ska man placera dom i egentligen? Om det nu måste finnas fack jämt och ständigt? Fast för att en recension ska gå ihop måste man ju förklara ett och annat. Musikaliskt påminner det lite om tidiga Asta Kask, dock med lite mer hardcoretendenser. Dessvärre håller Die Zlaskhinx inte alls samma klass som Asta. Det som stör mig mest är sången som förvisso är jävligt rå men den tilltalar inte mig alls, jag är ledsen Peter. För att jag ska klara av att lyssna får jag ta några låtar i taget. Jag tycker däremot att låten Asetu Jonoon är helt ok, finska är ett bra punkspråk och jag önskar att det var några fler låtar på finska. Skivan med sina 15 låtar klockar in på dryga halvtimmen. Den sista låten är en cover på Asta Kasks Hjärndöd där sången låter väldigt otight. Fan jag vill verkligen gilla Die Zlaskhinx för jag tycker att ZlaskPeter är en bra grabb som kör vidare år ut och år in, men samtidigt måste jag vara ärlig och säga att jag inte tycker det är särskilt bra. (1/10)


onsdag 5 oktober 2016

Recension: Stupstock - Nu är det slut på veckan 7"

Stupstock - Nu är det slut på veckan det är dags för fredagsmys (7")
Riot Punx Prod. 
facebook.com/riotpunxprod

Här har vi alltså ett relativt nytt band med medlemmar från band som Greenscab, Anatomi-71 och Våld Mot Tjänsteman m.fl. Omslaget är kanske det mest kontroversiella sedan Hardcore for the masses II släpptes. Av nån anledning vill jag benämna musiken för slusk-käng, jag vet inte varför, det bara känns så. Det är iallafall riktigt bra old-school hardcore i stil med Anti-Cimex och Shitlickers även om dom inte kommer upp i riktigt samma klass än. Jag var lite rädd när jag slängde på skivan första gången då jag inte var något fan av Robbans sång i Våld Mot Tjänsteman men mycket vatten har runnit under broarna och han har hamnat rätt nu. Skivan som är single sided innehåller två låtar, jag hade gärna haft mer men förhoppningsvis blir det så i framtiden. Även om Stupstock rör sig i den gamla skolan så tycker jag att andra låten Förruttnelseprocess känns väldigt egen. Det är svårt att bedöma en skiva på bara två låtar och betyget hade förmodligen blivit högre om det varit ett par låtar till. (5/10)  


Recension: Massmilicja / Protestera split-7"

Massmilicja / Protestera (split-7")
Halvfabrikat, Flyktsoda, No Sanctuary
facebook.com/protestera.goteborg
facebook.com/massmilicja
halvfabrikat.net

Polska Massmilicja delar vinyl med svenska Protestera och i min bok kan det bara sluta på ett positivt sätt. Jag älskar ju polsk punk och tycker att det språket tillsammans med finska är det mest ultimata till punk. Massmilicja är bra och växer ju mer jag lyssnar men det är något som saknas för att ge mig full tillfredställselse, elller om det möjligen produktionen som är för bra, jag brukar ju oftast vilja ha det mer skitigt. Musiken har både anarkopunk och hardcoretendenser ungefär som en mix mellan Nausea och Chaos UK. Jag tror att Massmilicja helst ska upplevas live med en låda fint polskt vin. Men i brist på att se dom live finns det iallafall tre låtar här som bjuder upp till dans. (5/10) Protestera är tillbaka med två nya låtar. Jag hade gärna sett att dom tryckt in två till eftersom jag älskar stämingen dom skapar och deras växelsång kvinna/man. Protestera känns tyngre nu än vad jag minns att dom brukade vara. Det är jävligt pang-på hela tiden och väldigt befriande att dom håller sig ifrån det som ibland kallas för neo-crust med massa slingor och det köret. Jag föredrar när det är pang-på i samma stil som Avskum, Diskonto och Totalitär utan att för den delen låta som några kopior. Protestera har sin egen stil och det är kvalitet utav bara fan. För den som vill sjunga med finns texterna med på svenska, polska och engelska. (6/10) 




torsdag 29 september 2016

Recension: Krimtänk - Avbrott EP

Krimtänk - Avbrott EP (7")
Pike Records
krimtank@hotmail.com
Den här skivan ska spelas på 45 rpm, men vill man ha det mer crustigt kan man köra på 33. Fast varför skulle man vilja det? Hur som helst, det var ett tag sen jag hörde Krimtänk nu och minns för dåligt för att kunna jämföra med tidigare släpp. Men jag tror inte det går att komma närmre tidiga Rövsvett, det måste vara något småländskt. Jag tycker både musik och texter är jävligt mycket Rövsvett och det är inte fy skam. Sen låter sångaren som Marke i Hela Huset Skakar. Det är sånt jävla mangel att man nästan skulle kunna slänga in Krimtänk i grind-facket. Det är svårt att plocka ut nån favoritlåt eftersom det är sånt jävla rakt på-mangel hela tiden och jag gillar det som fan. Dom 11 låtarna klockar in på ungefär 11 minuter. Så gillar du gamla fina band som redan nämnda Rövsvett men även Moderat Likvidation, Disarm och alla andra mangelband så köp den här för fan. Idag! 6/10


Recension: Slomarp - Från ingenstans till ingenting

Slomarp - Från ingenstans till ingenting (MC)
facebook.com/slomarp

Ibland känns 90-talet nära. Det dyker upp en kassett (som inte är käng) i brevlådan. Som tur är är den inte single-sided så man behöver bara spola i syfte för att lyssna om en låt. Dessvärre tilltalar inte Slomarp mig så pass mycket att jag maniskt spolar fram och tillbaka. Det handlar om svensk punk, ganska långsam sådan, välspelad och välproducerad. Men det händer inte så mycket. Den är ganska rak och saknar både melodier och finess. Jag gillar ju det i gammal 77-punk som t.ex Chelseas "We have the right to work", men jag tror att Slomarp skulle må bra av lite mer fart och lite mer omväxling. När det till slut händer något innebär det att det går ännu saktare på kassettens tionde och sista låt. Näe det här var tyvärr ingenting för mig men det är ett snyggt omslag och jag hoppas att det händer lite mer till nästa release. 2/10 





onsdag 7 september 2016

Recension: Gråsuggorna - Ett staket (CD)

Gråsuggorna - Ett staket (CD)
facebook.com/grasuggorna

Suggorna från mitten av knätofsland går verkligen från klarhet till klarhet och är dessutom riktigt produktiva. Så pass produktiva att dom hunnit spotta ur sig två kanonbra skivor på kort tid. Den här skivan är tokbra och med sina 6 låtar blir det som en förlängning till den tidigare Old Punx Never Die. Jag gillar texterna skarpt och Gråsuggorna har en förmåga att alltid skriva relevanta texter. Bland annat får pajasar på extremhögerkanten på fan och även religiösa tokar får en släng av sleven. Titellåten Ett staket är så jävla arg och bra. Jag skrev i den förra recensionen att Gråsuggorna är ett typiskt Beat Butchers-band. Men jag tycker inte längre det. Anledningen är att jag har svårt för många av banden på det bolaget medan Gråsuggorna är riktigt bra. Jag tycker att det är lite Varukers, Bristles och KSMB över denna produktion fast med ett eget ID. Starkt jobbat! 6/10



fredag 15 april 2016

Recension: Round Eye - S/t CD

Round Eye - S/t CD
Ripping Records 
roundeyeband.com/en/

Alltså, Fredrik Strage din pretantiösa tölp, här är ett band jag knappast tror att du hört men som du skulle hylla av så många anledningar, men inte den rätta anledningen, den som kommer direkt från hjärtat. Round Eye kommer från Shanghai och har tidigare släppt en split med Libyan Hit Squad som jag recenserade för några år sen. Det är jävligt mycket garagepunkrock över Round Eye men dom toppar det med jävligt stökiga saxofoner, alltså det är inte som X-ray-spex, det här är trots det stökiga väldigt välspelat, jag skulle nog våga mig på att slänga in termer som "free jazz" och lite "avant-garde jazz". Det är så jävla exprimentellt. Men sen kommer det sjunde spåret "City livin" som doftar The Damned och annan 77-punk, en riktigt skön punkdänga. Det är verkligen svårt att greppa Round Eye fullt ut, en tanke är att dom måste gå på sjukt starka Magic Mushrooms. Ingen låt är den andra lik just därför är det svårt att placera Round Eye, många skulle nog inte ens kalla dom punk och rent musikaliskt kanske jag inte gör det heller men ett band som provocerar både mig och Kinas Kulturministerie får man fan ändå kalla tvättäkta punk. Jag får bara för mig att människor som Peter Kagerland och Johan Johansson skulle gilla det här. (4/10) Godkänt




torsdag 3 mars 2016

Recension: Myteri - The silent death (CD)

Myteri - The Silent Death (CD)
Kängnäve Records
facebook.com/myteriswe

Oj, ibland kan en skiva hamna på villovägar i 2-rummaren. Den här skivan släpptes 2014 och sedan dess har Myteri släppt en LP och en split-7" med Born for slaugter. Men nu fokuserar vi på denna debut med medlemmar från Eskatologia, Bombangrepp, Vengance of Karma m.fl. Det handlar om crust i allmänhet och neocrust i synnerhet. Jag är till och från riktigt trött på genren även om det finns ett gäng bra band. Det som glädjer mig med Myteri är att dom spelar ganska rakt på, inte onödigt meckande. Man kan namndroppa liknande band i evighet så som From Ashes Rise, Eskatologia osv, men jag tror mig vara ensam om att droppa Nofx. Någon kanske säger, vad har dessa kapitalisttöntar med Myteri att göra? Jo, lyssna på sista låten "Bakom stängda dörrar" (som för övrigt är min favorit av de fyra låtarna) och hör likheten i musiken med Nofx-låten "Lori Meyers". Jag gillar att dom öser på istället för att slänga in massa slöa partier. (5/10) Med väl godkänd 







måndag 29 februari 2016

Recension: Herida Profunda - S/t CD

Herida Profunda - S/t (CD)
783 Landsberg Hardcore Crew
facebook.com/HeridaProfunda
Alltså det här är så jävla mörkt, tungt och vackert. Polackerna bränner av 10 imponerande låtar. Det är hardcore, crust och fan om det inte skulle finnas en och annan death metal-slusk där ute som skulle gilla det här. Jag älskar ju punk med polska texter, det är ett underbart språk. Men sången är så mörk och growlig så jag uppfattar inte språket, det är väl det enda jag har att klaga på. Jag brukar normalt sett inte vara jätteglad i den här formen av långsam crust men jag tycker att Herida Profunda har så många dimensioner, det blir liksom inte tråkigt trots lite downbeat-tendenser och tuggande gitarrer. För att sedan dra igång lite grind i underbara "Dlaczego" där det är kvinnlig gästsång, så jävla bra, som en tyngre variant av Extreme Noise Terror. Som en tyngre variant av DOOM och många andra fantastiska band. Det är jävligt välspelat och man hör hur dom själva gillar det dom gör. Det är fortfarande inte min favorit genre men den växer i och med denna skiva. 6/10 (Riktigt bra)







tisdag 23 februari 2016

Recension: Moment 23 - Allting kommer tillbaka CD

Moment 23 - Allting kommer tillbaka (CD)
facebook.com/moment23punk

Ja det här är alltså Moment 22 som är tillbaka, knappast i ny skepnad men åren har gått och nu kallar dom sig helt enkelt för Moment 23. Deras gamla demo "Ensam i paradiset" var en riktig favorit back in the 90s. Då är frågan, håller dom fortfarande måttet? Och svaret är ja! Dom har blivit lite argare och en del av deras karaktäristiska trallmelodier är borta men det är fortfarande väldigt melodiöst. Hur som helst rör det sig om svensk rockig trall. Bland annat hör jag väldigt mycket Räserbajs i Rätt eller fel i refrängen. Lite Dia Psalma/Strebers/Asta Kask hörs här och där. Men det är inte direkt något plagiat av dessa band och det är rätt nykommet med ett band som kör lite på 90-talsprylen och istället för att köpa dyra skivor från den tiden så kan man skaffa den här skivan som dessutom är riktigt bra och kostar mycket mindre. Som sagt, jag älskar Rätt eller Fel men även sista spåret Ett öppet brev är riktigt skön. Det fanns en gammal samlingskassett som hette Trallvänliga Trudelutter, sätt adjektivet "arga" framför det så är vi nära hur Moment 23 låter idag. Tack för comebacken. 6/10 (Riktigt bra) 







fredag 15 januari 2016

M.O.R.A. - Halveksunnan Aika (CD)

M.O.R.A. - Halveksunnan Aika (CD)
facebook.com/mora09hc
Så jävla tungt, så jävla argt, så jävla bra. Mina favoritfinnar är tillbaka med bravur och följer upp debuten från 2011 med 6 nya låtar (5 låtar om du införskaffar 7"). Deras feta hardcore är oklanderlig och det finska språket har något över sig som inte går att förklara, även om jag inte förstår ett ord så känner jag varenda ord rota sig där inne där jag förvarar min ångest och ilska. Och som kronan på verket är det två tjejer som vrålar växelsång. I min hemsnickrade hardcorebok är det precis så här det ska låta med massor av stenhårda sköna slingor och sång som krossar vad än du slänger framför ångvälten. De 6 låtarna är klara på 14 minuter och min favoritlåt är "Ajan henki" som jag tycker har dels det finska vemodet samt det tyngsta av allt tungt. Succé! 7/10  





Ernst and the Edsholm Rebels - Projectiles for the people (CD)

Ernst and the Edsholm Rebels - Projectiles for the people
facebook.com/eaterse
Jag tror inte E.A.T.E.R behöver någon större presentation, gubbarna är iallafall tillbaka med en ny release. Och det är en märkbar skillnad mot hur jag är van att höra dom. Det är mycket tyngre och mörkare samt en hel del metalinfluenser. Jag tänker direkt på NYHC-scenen. Dom har kramat ur den sista punkrocken och adderat stenhård hardcore. Det är svårt att inte jämföra gammalt och nytt, men jag försöker att tänka såhär, Doomsday Troops släpptes för 33 år sen, och varför ska man inte få utvecklas? Hade den här skivan släppts under 90-talet istället skulle jag känna lite misstro, som en flirt med typ Desperate Fight Records och Norrlandsscenen. Men nu tycker jag att det är en frisk fläkt när det redan finns så många (neo)-crustband och Mickes sång håller verkligen till den här tunga produktionen. Skivan innehåller 5 låtar som jag kört ett tag på repeat nu och tycker att den sista "Weapons" är helt jävla underbar, nerstämt, mellankoliskt och brutalt.  6/10