söndag 8 januari 2017

Recension: Prins Carl - Bow to no one (LP)

Prins Carl - Bow to no one (LP)
facebook.com/prinscarlpunk (Noise of Sweden)

Fyra år har förflutit sedan Västeråsarna släppte sitt förra album. Prins Carl är så bra att dom borde släppa nytt varje år. Jag skulle faktiskt vilja gå emot pressbrevet (och därmed flera recensioner jag läst) om att Prins Carl gått tillbaka till hur dom lät på debutskivan. Jag tycker snarare att dom hållt sig till sitt eget sound hela tiden men samtidigt utvecklat det soundet med åren. För er som inte vet levererar Prins Carl ösig melodiös streetpunk av högsta klass. Enligt mitt tycke ett av de bästa aktiva banden. Det är lätt att kasta in Prins Carl bland band som Booze and Glory, Lion’s Law med flera, men jag tycker även att dom har en råhet i stil med The Casualties och One Way System. På det sättet är Prins Carl rätt unika, jag kan inte se att dom låter som något annat band. En stor del av det som frambringar bandets råhet är Johans sång. Skivan är förbannat stark, men av de tio låtarna diggar jag mest till de melodiösa låtarna “I only had a few”, “Rats” och “It’s what I want” där dom i den sistnämnda bevisar att fyrtakt är jävligt mäktigt. Skivan är släppt i 250 ex så skynda att köpa.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar